Elsvetsning kallas det förvisso

VO 8I vår lilla artikelserie får du träffa elever som går olika program på Tingsholmsgymnasiet, och som har svetsning som individuellt val. I tvåan och trean kan man välja mellan en rad olika hundrapoängskurser som sitt eget individuella val, en kurs per läsår. Svetskurserna Svets Grund och Kälsvets 1 ingår som alternativ i kurskatalogen på Tingsholmsgymnasiet, och elever från andra program än industritekniska får då också chans att lära sig grunderna i att svetsa. Vi kommer under en period att berätta om en del av våra elever som har valt svets som individuell kurs, men som går helt andra programinriktningar. Den här gången får du träffa Maksim och Viktor som går tredje året på elprogrammet, och som har valt att svetsa några timmar i veckan. 

Maxim jobbar med sin teori, men gillar de praktiska momenten bäst.

Maksim jobbar med sin teori, men gillar de praktiska momenten bäst.

I kursen Kälsvets 1, SAAKÄL01s, måste eleverna välja en enda svetsmetod som de sedan tränar på hela kursen igenom. När eleverna vid första lektionstillfället blev tillfrågade vilken svetsmetod de tänkte välja, svarade Maksim direkt: ”Tig!”. När jag nu frågar honom varför han var så säker, säger han att han provade alla svetsmetoderna i grundkursen i tvåan, och tyckte att tig var roligast. Hans pappa jobbar också som tigsvetsare, och det hade kanske även en del med saken att göra.

Viktor valde istället att svetsa mma, ”pinne”, vilket är lite ovanligt eftersom de flesta ofta satsar på mag eller tig. Att han gjorde det valet berodde mest på att han svetsat mycket mag i grundkursen i tvåan, men knappt ingen mma, och ville lära sig mer om den metoden.

Maksim gillar att greja med praktiska saker

EE Maxim 2Maksim bestämde sig tidigt för vilket program han ville gå i gymnasiet. När han gick i nionde klass fick han besöka Tingsholmsgymnasiet och titta på de olika programmen, och då var det elprogrammet som lockade mest. Han trivs på programmet, och gillar det mesta de får göra. Bästa lektionerna är när de är med Sven-Olof och tränar på installationer, som larm och andra kommunikationsnät.
– Jag vill jobba som elinstallatör när jag är klar, säger han.

EE Maxim 1Svets valde han mest för att det inte fanns något annat i kurskatalogen för individuellt val som lockade. Att läsa mera svenska och matte för att få högskolebehörighet var inte heller aktuellt, för Maksim har i dagsläget inga som helst planer på att plugga vidare efter gymnasiet. Men svets är kul, tycker han, och när jag frågar vad det är som är kul, svarar han att man får göra saker, tillverka och skapa, uppnå resultat som går att bedöma genom att titta på det. Kursen har gått bra hittills, men just nu håller han på med stigande svetsning, och det är svårt och lite jobbigt. Nog för att det är en del teori i kursen, men det är mer praktik än teori, och det är bra, avslutar han.

Viktor gillar hantverksyrken

EE Viktor 1Även Viktor gillar att jobba praktiskt, och det var därför han valde elprogrammet. Bästa lektionerna är med Jonas, när de håller på med elinstallationer. Viktor vill också jobba som elinstallatör precis som Maksim, men skulle gärna kunna tänka sig att jobba som svetsare också. Svets som individuellt val i trean var en självklarhet.
– Jag gick grundkursen i tvåan och ville bredda mina kunskaper, säger han. Det är roligt här, vi tränar och övar hela tiden, och lektionstiden bara rinner iväg.

Metoden mma valde han för att lära sig mer om det, då han bara hade provat det förut. I grundkursen svetsade han mest mag. Just för tillfället är det ingenting som känns speciellt svårt med de övningar han gör, och han tränar vidare och hoppas att de kunskaper han får på något sätt kan leda vidare till antingen vidareutbildning inom svets, eller ännu hellre en chans att få in en fot på ett svetsföretag och lära sig mer där.

Arbetsmarknaden för en svetsare

EE Viktor 3Enligt en artikel av Matthias Lundin på Svetskommissionen jobbar i år (2014) ca 25 000 personer som svetsare i Sverige. Till det kommer ett par hundratusen personer som har jobb där det ingår svetsmoment. Sverige står sig starkt på marknaden när det gäller svetsning, och efterfrågan på kunniga yrkessvetsare är lika stor idag som för tjugo år sedan. Det är viktigt att nyutbildade släpps in på arbetsmarknaden och får en chans att lära sig av ett företags specifika behov och krav. Ingen skola eller utbildningsföretag kan anpassa utbildningen så att det passar varje enskild arbetsgivares behov. Medellönen för en svetsare i Västra Götaland ligger enligt sajten lönestatistik.se för närvarande på 23 789 kronor, och lönen varierar starkt beroende på vilken bransch man jobbar inom.

Kan då en grundkurs och en enkel påbyggnadskurs leda till anställning, kan man undra? Ja, det räcker för att kunna få in en fot inom exempelvis tillverkningsindustrin, men någon välbetald proffssvetsare blir man inte i första taget. Utbildningen slutar inte med sista skoldagen, utan fortsätter snarare resten av livet, och man får räkna med att slita några hundår innan man blir erkänd svetsare. Men den mesta svetsningen som förekommer på de flesta arbetsplatser är ändå kälfogar i olika former, och just därför kan man komma en bit med kursen Kälsvets 1.

Oavsett vad det blir, får förhoppningsvis både Maksim och Viktor jobba med det de helst vill sedan, när de har gjort sin sista skoldag en vacker dag i juni nästa år.

EE Viktor 2/Vanja

Vård, omsorg och… svetsning

VO 8I tvåan och trean på gymnasiet kan man välja mellan en rad olika hundrapoängskurser som sitt eget individuella val. Man får läsa en sådan kurs per läsår. Svetskurserna Svets Grund och Kälsvets 1 ingår som alternativ i kurskatalogen på Tingsholmsgymnasiet, och elever från andra program än industritekniska får då också chans att lära sig grunderna i att svetsa. Vi kommer under en period att berätta om en del av våra elever som har valt svets som individuell kurs, men som går helt andra programinriktningar. I den här första artikeln får du träffa Emmy, Nathalie och Ida, som går i trean på vård- och omsorgsprogrammet, och har kursen Kälsvets 1, tre timmar i veckan.

VO 4Emmy sitter vid sin magsvets och övar på kälfog i läge PB. Snart ska hon gå upp i plåttjocklek och börja svetsa grovplåt med tjockare tråd.  Hon var den första tjejen som kom till svetsvalet från VO-programmet läsåret 14/15, men ganska snart fick hon sällskap av sina två klasskamrater, Nathalie och Ida.

Intressant att prova olika yrken

Det är många som höjer på ögonbrynen när de får höra att tre tjejer från VO har svets som individuellt val. Varför, frågar de. Det är ju två så helt skilda områden.

VO 1
– Jag tycker om att prova lite olika saker, svarar Emmy. Jag hade till exempel massage som individuellt val i tvåan, och tyckte att det var roligt också. Svets är så väldigt annorlunda och kanske inget som man får chans att lära sig någon annan gång, så jag ville liksom passa på.

Nathalie och Ida instämmer med att de valt svets mest för att göra något annorlunda än det som de gör annars i skolan. Nathalie har valt tig, och Ida har valt mig/mag som svetsmetod för kursen.
– Jag hade egentligen velat satsa på att bli vapentekniker inom millitären, säger Ida. Men så flyttade jag, och så fick det bli något annat. Eftersom hon har jobbat som personlig assistent, låg VO nära till hands.

– För min del var det pappa som bestämde vad jag skulle välja, skrattar Nathalie. ”Välj svets!” sa han. Då kan jag hjälpa honom i garaget.
Det var också pappa som hjälpte henne att bestämma sig för vilken metod hon skulle satsa på.

Tankar om framtiden

VO 6Om framtiden tänker tjejerna väldigt olika. Lite, lite försiktigt uttrycker de en nyfikenhet på hur det är att jobba inom industrin. När jag frågar dem vilken form av vård och omsorg de ska jobba inom, svarar Emmy att hon kanske skulle kunna tänka sig att jobba som personlig assistent. Idas ögon glittrar när hon bekräftar att det är ett roligt, men ansvarsfullt jobb. Själv har hon inte riktigt hunnit fundera på framtiden. Svetskunskaperna tänker hon använda för att jobba tillsammans med sin far, som reparerar bilar och motorcyklar. Kanske ska hon satsa på det som heltidsjobb, tänker hon. Nathalie funderar en stund, och säger att hon skulle kunna tänka sig att jobba inom handikappomsorgen. Vård och omsorgsprogrammet valde hon från första början för att hon ville kunna hjälpa sin gammelmormor som blev sjuk.

Nathalie svetsar tig i läge PB.

Nathalie svetsar tig i läge PB.

Nog hade allting varit lite lättare i svetskursen om de hade gått Svets Grund först. Det har ingen av dem gjort, trots att det egentligen är ett kriterium för att få söka Kälsvets 1. Men så fick Emmy möjlighet att komma med på kälsvetskursen ändå, och sedan även Nathalie och till sist Ida. Kursen har anpassats lite, så att de har fått de nödvändiga grunderna, och har fått prova på de olika svetsmetoderna ett par gånger, innan de skulle bestämma sig för en av dem.

Hjälper till att öka fokus

När det gäller svetskursen är de i alla fall överens om att de tycker att det är både intressant och roligt. De känner att de kommer att få nytta och användning av sina kunskaper, på ett eller annat sätt. De tycker också att svetslektionerna hjälper till att öka fokus på övriga studier, eftersom det just är så väldigt annorlunda. Att sitta med sina svetsövningar med hjälmen nedfälld och ljusbågen tänd, är nästan som att meditera. Man kan släppa allt omkring och bara fokusera på det man håller på med, där och då. Svetsteorin är riktad mot det praktiska, och är på det sättet ganska lätthanterlig, även om det ibland kan bli lite väl mycket fackspråk, och ett lite annorlunda sätt att tänka och se på saker och ting.

VO 2

Emmy, Nathalie och Ida, i en lite annan miljö och yrkesuniform än vad som annars gäller för VO12.

/Vanja

Teamwork

Ljubisa och Erduan i IN12 har valt kursen Kälsvets 1 (SAAKÄL01s) som individuellt val i trean. I den kursen måste man också ha valt vilken svetsmetod man ska hantera: mig/mag, tig eller mma. Både Ljubisa och Erduan valde tig, och har kommit en bit in i kursen nu.

Det är många som väljer svets i det individuella valet, och därför har vi börjat utöka svetsplatserna. Vi har två hörnbås som är ganska stora, och där kan man sätta upp dubbla platser. Ljubisa och Erduan delar ett sådant bås, med varsin tigsvetsmaskin. Vi har satt upp dubbla utsug, och så  har de fått i uppdrag att svetsa ihop en skärmvägg med verktygstavla som de ska ha mellan sig, så att den enes ljusbåge inte bländar den andre när de svetsar.

Att göra lite småprojekt mellan övningarna är bara skoj. Då får man en chans att prova det man har lärt sig i skarpt läge. Killarna förspiller ingen tid, utan kör teamwork rakt av. Upp med skärmväggen på bänkarna bara, och svetsa på varsin sida. Effektivt!

/Vanja

Teamwork

Kolekvivalenten den förskräckliga

Gentrit

Gentrit som går FT12 och har Kälsvets 1 som individuellt val räknade fram ett rimligt värde på kolekvivalenten.

Som produktionssvetsare inom industrin behöver man inte fundera så där värst mycket på om materialet man svetsar i är lämpligt eller ej. Det finns det andra som har gjort långt tidigare i produktionskedjan. Men det kan ändå vara bra att ha ett hum om sammanhanget, och ha en aning om hur det går till innan man själv får materialet i handen. Om man ska ägna sig åt reparationssvetsning däremot, kan det vara bra att veta hur man kan ta reda på om det går att svetsa som man har tänkt. Därför fick svetstreorna idag prova att räkna ut kolekvivalenten i ett material, för att se om det var svetsbart (lämpligt att svetsa i med vanliga metoder) eller ej. Det ligger som ett moment när man pratar om hur svetsning påverkar materialet, och är just en ”prova-på” för att få kännedom om det. Det är annars inget som man varken kan, bör eller ska lägga ner speciellt mycket tid på i en grundkurs som Kälsvets 1 (SAASVT01s) faktiskt är.

Inte nog med att man riskerar att slå knut på tungan när man uttalar ordet. Kolekvivalenten ser dessutom vid en första anblick ut som ekvationsformlernas elaka storebror:
C ekv = C + Mn/6 + (Cr+Mo+V)/5+(Ni+Cu)/15

Men det är inte så farligt, för när man väl får en materialspecifikation i handen och kan sätta in värdena för var och en av legeringsämnena i formeln, så blir sammanhanget tydligt, om inte glasklart, och det går ganska bra att räkna ut det – om man inte missar ett kommatecken, eller en parentes eller två, förstås. Då är det bara att börja om. Eleverna skred till verket utan knot och räknade, räknade och räknade om. (Jag misstänker att de faktiskt tyckte att det var lite, lite roligt, fast det skulle de kanske aldrig erkänna 😉 ) Till slut hade alla fått till ett rimligt värde och kunde bedöma om materialet var svetsbart eller inte.

Det var det inte.

Materialspecen som jag plockat fram åt dem var ett seghärdningsstål som hamnade långt, långt över maxvärdet 0,45. Detta var mitt alldeles eget lilla bidrag till Halloweenrysare så här veckan innan lovet. Andra klär ut sig till skäckinjagande saker…

/Vanja

 

Fronterskärm

Nightmare on Industritekniska…

Övning som ger resultat

ArbetsbokHalva höstterminen har redan gått och det börjar ge resultat i svetskurserna. På Tingsholmsgymnasiet har vi ingen svetsinriktning, utan eleverna kan bara välja svetsning som individuellt val (än så länge, hum hum). De får gå Svets Grund (SAASVT0) i tvåan, och Kälsvets1 (SAAKÄL01) i trean. Då är de hos mig totalt tre timmar i veckan, uppdelat på två dagar, och då ska de få sig både teori och en hel massa välbehövlig praktik till livs.

Maksim är en av de elever som inte går industritekniska programmet alls, utan läser elprogrammet, och har svets som individuellt val nu i trean, med metoden tigsvetsning. Det var ett bra val för hans del, tycker jag. I kursen ska han lära sig att svetsa kälfogar i olika plåttjocklekar i vanligt konstruktionsstål och i rostfritt. I dag blev han klar och godkänd med en övning i plåt som är 2 millimeter tjock, i något som kallas ”läge PB”, och får gå vidare till nästa övning i kursen. Resultatet syns på bilden nedan.

PB i kälfog är ett riktigt kinkigt läge när det gäller tig, jämfört med andra svetsmetoder. Ju tunnare plåt desto värre, för det ska bränna in bra, utan att smälta sönder. Det ska se schysst ut både på framsidan och baksidan av plåten, vilket inte är speciellt lätt i början innan man har lärt sig att hantera smältan och tillsättningen. När man som nybörjare väl har klarat det, brukar de andra övningarna gå som en dans.

/Vanja

Det är så här det ska se ut, en tigsvetsning som man skulle kunna sätta en kedja i och ha som ett smycke. Inbränningen var också helt utan anmärkningar. Väl synligt utan skavanker. Bra jobbat Maksim!

Det är så här det ska se ut, en tigsvetsning som man skulle kunna sätta en kedja i och ha som ett smycke. Inbränningen var också helt utan anmärkningar. Väl synligt utan skavanker. Bra jobbat Maksim!