Projektavslut firas bäst med kafferep

Projektgruppen Rent Deluxe lägger upp en strategi.

Projektgruppen Rent Deluxe lägger upp en strategi.

I orienteringskursen Människan i industrin, MÄIMÄN01 som man läser i tvåan på industritekniska programmet, ingår bland mycket annat att få kunskap om metoder för hur man organiserar och arbetar med projekt. Det har vi gjort nu under några veckor. IN13 har jobbat i grupper, med varsitt projekt som jag som beställare har gett dem. De har fått i uppdrag att ta fram metoder för att förbättra arbetsmiljön vid två olika områden i verkstaden. Vid plåthanteringen, och i sliprummet.

Eleverna har demokratiskt utsett varsin projektledare i gruppen, gjort studiebesök vid sina respektive områden och tittat på vad problemet är. De satt upp ett mål, brainstormat, ritat tankekartor och fiskbensdiagram, gjort en projektbeskrivning, arbetat med varsitt ansvarsområde, bokat möten med sina rådgivare (Markus och Lars) kommunicerat via projektverktyget Projify, och sedan sammanställt alltihop i en projektrapport som skulle redovisas idag, fredagen den 12:e december. Sista MÄIMÄN-lektionen för den här terminen.

Skirt porslin från Harleys Second Hand.

Kafferep av rang kräva skirt porslin.

– När man startar ett projekt är det egentligen en bra idé samla gruppen och ha en kick-off, så att man kommer närmare varandra och kan samarbeta lättare, sa jag vid genomgången den första lektionen.
– Kan vi inte ha det då? Frågade eleverna. (De är alltid på hugget.)
– Vi har ju liksom inget att kick-offa med idag, svarade jag. Sådant måste man ju planera lite. Eleverna såg besvikna ut.
– Men vi kan ha en kick-out istället, försökte jag uppmuntrande. Fira när projektet är klart och ni ska redovisa?

Vi kom överens att vi skulle fika. En riktig fika. Med hembakt, och kaffe med mjölk och socker och så där.
”Nu ska de allt få för riktig fika” tänkte jag.

På våningsfatet låg strassburgare, struvor och brysselkex.

På våningsfatet ligger strassburgare, struvor och brysselkex.

Så medan eleverna var på lunch idag, låste jag in mig i klassrummet och rullade ned gardinerna så att ingen kunde se vad jag höll på med, och skred till verket i all hemlighet. Vita dukar på bordet, servetter, tända ljuslyktor, små skira kaffekoppar med rosor och guldkant på. Mjölkkanna och sockerskål. Våningsfat för småkakorna. Hembakta lussekatter, kanelbullar, kärleksmums, pepparkaka, struvor, brysselkex och strassburgare. Hemkokt svartvinbärs- och flädersaft. Starkt, nybryggt kaffe. Det var liksom bara de fina hattarna med spets- och sidenband som fattades.

– Välkomna in på kafferep!

Sedan satt vi där och myste och mumsade, projektgrupperna, rådgivarna och jag. Vi småpratade om kafferepets historia och etikettregler, om viktiga kafferepsbegrepp som påtår och tretår. Vi pratade om hur projektarbetet hade gått i stora drag, och projektledaren Simone redovisade sin grupps arbete. Projektledaren Salam var sjuk, så han får redovisa för mig när han kommer tillbaka. Jag berättade lite om vad vi ska göra i kursen nästa termin, och så fortlöpte diskussionen om fack, a-kassa och skäl till att få sparken en stund. Plötsligt upptäckte Lars att kafferepet hade tagit en intressant spontan vändning. Vi satt där och skvallrade!

Nå, inget kafferep utan skvaller. Så det så.

Projektteamet 2014

Alla vill inte alltid vara med på bild, och det respekteras självklart. Men här är en del av superklassen och därmed några representanter ur varje projektgrupp. Från vänster: Trifun, Mikael, Marcus, Imre, Simone, William, och så de viktiga rådgivarna Lars och Markus, så klart!

Annonser
Det här inlägget postades i Övrigt och märktes , , av Vanja Gauffin. Bokmärk permalänken.

Om Vanja Gauffin

Det är jag som är svetsläraren på Tingsholmsgymnasiets Industritekniska Program. Jag har också hand om kursen "Människan i Industrin", som alla industritvåor läser. Hos mig hamnar man om man väljer kurserna "Svets grund" eller "Kälsvets 1" som individuellt val i tvåan och trean. Går man teknikprogrammet får man också komma till mig i ettan och prova på svetsning och få kunskap om vilken roll svetsningen spelar i sin omgivning. Många av mina blogginlägg är snarare krönikor och/eller kåserier, men jag skriver en del kortare inlägg också. Av naturliga skäl handlar de flesta om svetskurserna, men det är ju inte så konstigt.

Skriv en kommentar (eller för all del två)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s